Som det nu verkar så jobbar jag med lite olika saker, det är kursverksamhet och just nu framförallt andelsjordbruket i Restenäs. Vem vet vad jag hittar på i framtiden utöver detta? Jag har lust till väldigt mycket saker, jag vill må bra och att alla jag möter ska må bra. Jag träffar så många människor som jag vill anställa, hoppas på att kunna ha många anställda i framtiden och att kunna skapa en arbetsplats som är ett ställe där folk verkligen kan trivas. Det är en dröm jag har.

Mer personligt

Jag har bestämt mig för att skriva lite allmänt om tankar jag får under dagen. För de kommer då och då och någon tyckte jag borde skriva lite om det också. Kanske kan det vara kul att läsa i efterhand tänker jag, hur jag resonerat mig fram genom livet och dagbok har jag aldrig skrivit, dåligt minne har jag ju också så det här kan bli kul. Livet är ju verkligen en utvecklingsresa. Vi föds, kanske inte tomma men väldigt formbara och till den dag vi dör utvecklas vi, präglade av det som livet ger i vår väg och de val vi gör, medvetna och omedvetna, i varje ögonblick. Jag tillåter mig att vara den jag är just nu, inte färdig, ständigt i utveckling, så allt är ok.

Spirituell

Som det har blivit på senare tid så har jag gått och blivit allt mer spirituell, inte på så sätt att jag har en särskild religion, utan mer så att jag tänker på andlighet i allmänhet och i meditation försöker jag få kontakt med mig själv. Jag söker inspiration hos olika andliga ledare, framförallt inom buddhismen men är öppen för olika kloka insikter. Jag tänker att det är något grundläggande behov många känner, som det verkar, i hela världen. Säg den plats där människor inte ber, mediterar, söker sig in i sig själva genom trans eller vad vi vill kalla det. Att lyssna på den inre rösten, gå på magkänslan, lita på intuitionen. Jag tror att alla människor är goda, men för att agera på ett gott sätt så krävs det att man hänger sig emellanåt åt sin inre röst. Annars blir vi lätt präglade av tankarna, som i sin tur är reflektioner av det yttre som kommer till oss. Men att praktisera medvetet kan också hjälpa en att hitta rätt, att praktisera kärlek och fred. Fred och kärlek först i sinnet och sedan utåt. Se till sig själv innan man kan hjälpa utåt.

Saker faller på plats

Just nu känns saker och ting i mitt liv som om de faller på plats. Jag som gått länge och sökt efter något som kan uppfylla känslan av att vara på precis rätt plats, den känslan har jag nu. Jag bor där jag vill bo, har de människor omkring mig som jag önskar, jobbar med det jag vill jobba med. Min utmaning just nu är att inte ta på mig för mycket jobb utan att försöka hålla livet enkelt, att inte vara stressad. Vilket leder mig in på en annan observation av samtiden.

Familjer som kastar loss vardagen

Det kommer en del program numera om familjer som kastar sig loss från vardagen. Och jag drömde om precis samma sak i många år tills jag började med andelsjordbruket. Jag hittade något som ger mig den känslan jag sökte med att drömma mig bort, det jag längtade efter. Vad var det som gjorde att jag alltid ville vidare? Jag har fått friheten tillbaka. Genom att vara självständig och fatta egna beslut över stora saker i mitt liv, att jag har börjat lyssna och agera efter den inre rösten mer och mer gör att jag hamnar mer och mer rätt. Först behövde jag våga göra på ett annat sätt, nu tänker jag inte längre att jag är modig, jag vet fortfarande inte om jag ska kunna leva på detta nästa år eller ens i vinter, men jag ”känner det på mig” och vågar lyssna på den rösten. Rädslan är ens värsta fiende när det gäller att hitta sin väg. Känslan av att kasta sig loss mot det man helst av allt vill, inte veta hur man ska landa men sedan erfara att man landar mjukt och till något helt och hållet bättre än det förra ger en tillit till världen. Man kan sedan sprida den tryggheten vidare till andra runt omkring, att det finns så det räcker till oss alla, vi, hela mänskligheten kompletterar varandra, därför behöver vi inte konkurrera, världen räcker åt till oss alla. Har ni någonsin hört en person i modern tid, i Sverige, som kastade sig loss, provade något nytt och som det sedan gick fruktansvärt för? Det kommer gå bra. Vi kan nöja oss med det nya vad det än må vara, vi ställer om oss mentalt om vi tillåter oss att tycka om det nya (t.ex. mindre materiell standard). Det är väldigt mycket en mental grej.

Det är enkelt att hitta frihet

Men, ett stort men, att kasta sig loss behöver inte innebära att man säljer allt man har och inte jobbar alls för att dra runt jorden i flera år. Jag håller med om att det kan ge ett stort uppvaknande och ge inspiration till vad man sedan vill göra. Men jag tror de flesta vill bidra till andra genom sitt arbete förr eller senare, det tror jag är en annan drivkraft gemene människa har. Man kan ju också sluta jobba helt fastän man är kvar hemma, men det är mycket svårare, för då behöver man stå ut med omgivningens ifrågasättande ända tills det reder ut sig vilket kan ta ett tag. Man kan också börja arbeta deltid och minska sina utgifter så att man får mer tid till sin familj och intressen. Det kan räcka för att ge den frihetskänsla som man söker efter. Ja, det är svårare att kasta loss när allt är så nära inpå, som att sluta äta godis fastän man jobbar i en godisaffär. Men slutar man äta godis så omvandlas snart godisaffären till något annat. När man gör tydliga val tenderar det man vill ha omkring sig att öka och det man inte vill ha att minska. Till slut har du ditt egna universum omkring dig. Men först, lyssna inåt, och när du gjort det, lyssna inåt igen, riktigt djupt, sug tankarna tillbaka in och låt de inte komma ut, tills du får en aning av någonting, till slut växer aningarna till insikter. Detta är mitt råd till andra som vill något annat än vad de gör idag. Kanske växer sedan insikterna till en insikt, men där är inte jag idag :)