Om permakultur

Om Permakultur Angelica af Ekenstam

Vad betyder permakultur?

  • Verktyg för att uppnå hållbarhet
  • Naturen som förebild, jobba med naturen, inte emot
  • Utnyttjande av energi på ett effektivt sätt med hjälp av tilltänkt design och teknik
  • Människan och alla varelser på jorden ska må bra

Ordet permakultur kommer från ”permanent agriculture”, alltså hållbart jordbruk. Vissa menar att det också står för permanent culture, alltså hållbar kultur. Och permakultur är kunskap och praktiskt utförande i hur man uppnår detta. Inspirationen till permakultur kommer från att iaktta naturen själv, som ju haft gott om tid på sig att uppnå högsta effektivitet med hjälp av det naturliga urvalet.

Idag används permakultur som verktyg för att odla i städer på tak och väggar, i vanliga hemmaträdgårdar, som skogsjordbruk runt om i världen, för att stoppa ökenspridning och mycket mer. Det måste dock tilläggas att det förekommit överallt i världen men särskilt i tropikerna.

Permakultur i din trädgård

I din hemmaträdgård innebär permakultur att du försöker bygga upp en bra jord genom att plantera växter s.k. bioackumulatorer som genom att fixera kväve från luften och har djupa rotsystem ackumulerar näring. För varje år som går blir jorden allt bördigare.

Du planterar också mycket ätbart och har ett genomtänkt system som med mål att slippa bekämpningsmedel, slippa ohyra och utnyttja den energi och de material som finns på tomten på bästa sätt. Detta uppnås genom att plantera buskar, örter och blommor runt träden, de stora träden planteras så att de inte skymmer solen för resten av trädgården, man skyddar för stark vind och tråkig utsikt och öppnar för värme och vacker utsikt.

Bill Mollison, som är en av grundarna till begreppet, skriver i sin bok ”Permaculture, a designers manual” på första sidan att:

”The Prime Directive of Permaculture. The only ethical decision is to take responsibility for our own existence and that of our children. Make it now.

Om Permakultur Jordens resurser

Jordens resurser

Jordens resurser är ändliga och vi måste använda dem med respekt och försöka ge tillbaka lika mycket som vi tar. Ett exempel på motsatsen är konstgödning som bränner upp det organiska kolet i jorden och lämnar bara mineraler kvar. Mineraljordar håller vatten mycket dåligt och kräver därför konstbevattning. En konsekvens av konstbevattning är att vi dels tömmer grundvattenreservoarer (vilket troligtvis inte är ett problem i Sverige) men också att marken får höga halter av salter som kommer av att vattnet avdunstar medan salter i vattnet ackumuleras. Idag är 40% av Europas jordar på väg att bli obrukbara. Jag tycker att statusen på våra jordar runt om i världen möjligtvis är ett lika stort problem och hot för framtiden som klimatförändringarna. Vad händer när vi inte kan försörja oss på våra jordar och när vattnet inte räcker till? Som jag ser det kan permakultur bidra till att stoppa detta negativa sidospår vi varit inne på ett tag. Egentligen skulle det kunna kallas sunt förnuft;  att man återlämnar något i samma eller bättre skick som när man fick det till låns. Ju mer man ger, desto mer får man tillbaka. När man frågar sig vad man kan få ut av någonting kan man göra det på två sätt:

  1. Vad kan jag få ut av den här marken/personen?
  2. Vad kan den här personen eller den här marken ge mig om jag samarbetar med den och har något att ge tillbaka?

Det första förhållningssättet leder till krig och ineffektivt utnyttjande av en potential. Det andra förhållningssättet leder till fred och överskott. Ett exempel på det andra sättet att tänka är t.ex. att den här marken kan ge mig fina frukter och bär under lång tid om jag ger den ett bra ställe att växa på som den trivs med och om jag ser till att den får de näringsämnen genom att plantera näringsackumulatorer, insektsdragande blommor och starkluktande örter som avskräcker skadeinsekter.

Permakultur Hållbart jordbruk

Hållbart jordbruk

Hur kan permakultur vara lika effektivt som storskaligt jordbruk? Ett jordbruk med permakultur kommer aldrig att bestå av enformiga enorma fält av en och samma gröda. Ett hållbart jordbruk behöver likna en skog med träd, buskar, perenner, örter som lever och samverkar på ett automatiskt sätt. Men vi planterar saker som vi vill äta. Vi arbetar med naturen istället för emot och sparar därmed på vår energi. I vårt uppbyggda ekosystem trivs mängder med djurarter som får det de behöver men också hjälper oss. Vi lämnar plats i ytterkant för det vilda djurlivet där vi inte lägger oss i. Vi behöver dels virke men lämnar vi åt djurlivet är det större chans att vi kan leva i harmoni tillsammans utan konflikter.

Kanske kommer vi äta mindre spannmål i framtiden och mer bär, nötter och perenna arter, kanske kommer robotar att plocka grödorna åt oss i framtiden, kanske kommer privatpersoner odla mer av sin egna mat igen och arbeta kortare dagar på övriga arbeten, kanske… är det på väg att förändras. Livet på jorden förändras ju ibland.

För att få ett hållbart samhälle så behöver vi dela resurserna rättvist och när vi har tillräckligt för att uppnå våra mål och kan se till att det finns utrymme att utvecklas på det sätt vi önskar så räcker det. Det finns inget syfte till att lagra och ta mer än man behöver. Min personliga åsikt är att det är lättare att dela med sig av saker som uppkommit genom glädje än genom svett och tårar.

”Be the change you want to see in the world”

Gandhi